I ett inlägg 23 mars 2013 så skrev jag om periodisering av historien utan att närmare fundera över vad som hände före den neolitiska revolutionen. Nu söker jag efter den tid då man kan tänka sig att de första "etiska" diskussionerna fördes. Jag har kommit fram till att det måste ha varit något som skedde när människan blev människa i modern mening. Jag sammanfattar här mycket kort några böckers beskrivning av detta med referenser som jag inte hunnit kolla upp.
McNeill och McNeills "Mänskliga nätverk" (2003) börjar med orden "Benrester, sönderslagna stenar och bitar av träkol är alla belägg vi har för hur våra avlägsna förfäder verkligen levde." Kapitel 1 "Människans lärotid" handlar om tiden före för 11000 år sedan. Där står att Homo sapiens kom att beteendemässigt och socialt skilja sig enormt från Homo erectus kanske för 200000 till 130000 år sedan i Afrika. "Mänskligheten moderna tendens till ständig teknologisk ombytlighet tycks ha framträtt för bara 40000 år sedan." Sydvästra Asien befolkades av H. sapiens för 35000 år sedan. "Den symboliska evolutionen ersatte den genetiska evolutionen som drivkraft för biologisk förändring på jorden". En förutsättning var begripligt tal. En milstolpe var skapandet av sång och dans, som möjliggjorde att större skaror kunde hålla samma eftersom föreningen i sång och dans kunde bidra till att lösta upp konflikter. (Referenser är t.ex. Barbara King (1994), Robin Dunbar (1996), Mellars och Stringer (1989), John Reader (Africa a biography of a continent1998).
Clive Pontings "World History" från 2000 skriver att "modern humans" uppstod i Afrika för 100000 år sedan´, baserat på fynd av stenkilar av som kallas mousterian. Én senare mer avancerad fas från 30000 år sedan kan tillverka "upper paleolitic micorblades" som kan sättas fast på skaft, och göra sådant som eldstäder, vindskydd, konst och mer avancerat gravskick. Den mest berömda grottkonsten från Lascaux och Altamira dateras till ca 18000 år sedan. De första brända lerfigurerna är 15000 år gamla (Dolni Vestonice i Moravien). Referenser: ex: Lewin (1989), Mellars och Stringer osv.
"Maps of time" av David Christian (2004) är "Big History". Han använder begreppet "collective learning" som begrepp för hur ett alltmer utvecklat språk och sociala relationer i en större grupp ger evolutionära fördelar (sk. Baldwinian evolution) för de tidiga Homo sapiens. Detta sker först i Afrika, tidigast för 300-250 000 år sedan, referens McBrearty and Brooks (2000), och sedan sker en gradvis utveckling. Det leder till att kring för 50000 år sedan finner man fyra markörer för modernt beteende: förmåga att etablera sig i nya ekologiska miljöer, ny stenkilsteknik, ökade sociala kontakter även på distans och symbolisk aktivitet. "A revolution of the Upper Paleolithic" beginning 50000 years ago marks the beginning of human history". "Upper paleolitic" är på svenska senpaleolitisk och tidpunkten varierar över Eurasien, ca 60000-40000 år sedan. (Ref ex: Cavalli Sforza (1995), Stephen Mithen (1996), sid 166 refererar till Humphrey (1992) i fotnot 45, via citat ur Calvin "How Brains Think?" (1998) och fotnot 47 till Foley (1995). Huvudtes rörande Collective Learning på sid 182 , Robert Wright (2000).
Robert Foley i "Varför människan blev människa" (1995) har en tidtabell även om han noterar att "försöka beskriva den mänskliga kognitiva förmågans innersta natur är som att beträda ett minfält av terminologisk och teoretisk förvirring". Även han refererar till Humphrey (1992, A history of the mind). Han skriver att en tidtabell inte ska uppfattas som att evolutionen leder fram till människans uppkomst, utan bara anger att så här uppkom människan bland alla andra arter som också uppkom. Han sätter den anatomiskt moderna Homo sapiens till 140000 år sedan, och då uppkommer språk så som vi uppfattar det. Sedan har han en gradvis utveckling där modernt beteende med storskaliga sociala strukturer uppkommer för 20000 år sedan. Han polemiserar mot Mellas och Stringer i det att han inte väljer 40000 år sedan för tiden för "den symboliska explosionen" då han menar att på global skala hände inte mycket då. Å andra sidan skriver han att det verkligt stora förändringarna kom för 15000 till 5000 år sedan men då är vi inne på den neolitiska revolutionen och det är inte den vi letar efter här, ifall man inte tänker sig att det är först då människor börjar tänka.
"Sapiens" av Yuval Noah Harari (2012) använder begreppet "kognitiva revolutionen". Två referenser i hans noter är Robin Dunbar (1998) och Frans de Waal (2000). Harari har en tabell där han anger viktiga nya förmågor som förmedling av stora mängder information om omgivningen och om sociala relationer samt förmåga att förmedla information om sådant som inte existerar (t.ex. citat "skyddsandar, stater, aktiebolag och mänskliga rättigheter").
En huvudpoäng från nätverkslära är att i en grupp på n individer så finns ((n x (n-1))/2 relationer, dvs hjärnan måste ha kapacitet att hantera exponentiellt flera sociala relationer när n ökar. Harari skriver i sin hejiga stil att om vi jämför oss en och en med schimpanser så är vi genant lika men i grupper om 1000 individer blir skillnaden enorm. Till det tillkommer att redan i en liten grupp av människor som har animistiska föreställningar om förfäder och andar i djur, växter och stenar omkring dem, så ska sociala relationer upprätthållas även med dem, dvs antalet som är "n" är inte så lätt att mäta men blir snabbt mycket stort. Då krävs kognitiv kapacitet. Men som framgått, denna kapacitet växte fram långsamt, på ett sätt som var nära kopplad till tidigare andra mer känslomässiga och impulsstyrda hjärnförmågor som bygger sociala relationer. Harari tidsätter den kognitiva revolutionens början till för 70000 år sedan.
Kognitiv är ett ord som anger psykologiska processer som har med tänkande och fattningsförmåga att göra. En gammal definition skiljer kognitiva handlingar från känslostyrda och viljestyrda handlingar. Ordet kommer från latinets cognitae som betyder "känd", i sin tur från grekiskan γινώσκω, (gnosis) att känna till, att komma att veta. Jämför inkognito. Jämför också "med-vetande".
Lasse Berg har på svenska skrivit om detta i en hel bok, "Gryning över Kalahari" (2005). På biblioteket i Gottsunda kunde jag idag låna flera böcker av de författare som refereras ovan och i förra inlägget: klassikern Darwin "Människans härkomst och könsurvalet", NoK 2006, samt tre böcker till; Frans de Waal "Empatins tidsålder"(2009), Robin Dunbar "Historien om människan" Dualis 2006, och Jarred Diamond "Den mänskliga apans uppgång och fall" (1992).
De tre skildrar de komplicerade detaljerna i den afrikanska utvecklingen och fynden i Europa och Levanten (samt en massa annat, det är populärvetenskap när det är som bäst). För den Indiska subkontinenten finns få data men det gör beskrivningen enklare. Först fanns Homo erectus under en mycket lång tidsperiod och sedan (kring 60000 år sedan) kommer Homo sapiens i form av rätt välorganiserade grupper och ersätter Homo erectus.
Dessa Homo sapiens befinner sig i den process som kan kallas den senpaleolitiska revolutionen, en kognitiv förändring som ger upphov till avancerat symboltänkande. Belägg för den tidiga utvecklingen av detta blir indirekta. Först med de grottmålningar och olika tecken i anknytning till dem som man funnit i t.ex. Lascaux (Se FoF nr 9, 2016) får man konkreta fynd av symbolanvändning. Harari beskriver en grav i Sungir nära Vladimir i Ryssland som daterats som 30000 år gammal som innehöll smycken och statyetter. Jag har tidigare skrivit om grottorna Cueva de la Pileta.
Den indiska fyndort som kommer närmast är grottorna i Bhimbetka, varav de tidigaste kan vara senpaleolitiska. I Indonesien har man funnit grottkonst (Leang Timpuseng) som dateras till för cirka 37000 år sedan.
Så avancerad grottkonst har alltså hittats från Spanien till Indonesien, varav de äldsta fynden är ca 40 000 år gammal. Men processerna som ledde fram till sociala grupper av Homo sapiens med kapacitet för att skapa detta var säkert mycket ojämn över tid och rum. Det är nog inte meningsfullt att försöka snäva in tiden för den senpaleolitiska förändringen i Eurasien, kanske lika bra att sätta tids-spannet från 70000 - 30000 år sedan.
Fotnot: Johan Frostegård i "Evolutionen och jag", Volante 2017, menar att någon kognitiv revolution var det inte utan mera troligt en långsam evolution under miljoner år (sid. 105).
Fotnot 20200301: Karin Bojs i DN idag ser en kontinuerlig utveckling fram till grottkonsten ca 40000 år sedan. Framförallt vill hon avvisa idéer om att ett visst vulkanutbrott för 74000 år sedan på Sumatra skulle ha stor betydelse i sammanhanget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar