Kautilya kallas också för Chānakya och Vishnugupta. Han hör inte hemma i 600-talet, utan levde ca 900 år tidigare, men hans liv och verk levde vidare i hinduisk tradition. Teaterstycket Mudrarakshasa som troligen är från 400 eKr handlade om hans liv. Bevarat finns två böcker, den politisk-ekonomiska Arthashastra och en bok med allmänna levnadsregler kallad Chanakyas Neti (Neetishastra). Det finns också kvar många aforismer, Neeti-Sutras, som ofta handlar om vad kungar bör göra eller inte göra. Rimligen ingår allt detta i en tradition av föregångare och efterföljare.
Han var född ca 360 fKr och blev 70 år så han var samtida med Alexander "den store" (356-323) och Aristoteles, (384-322). Jämfört med Aristoteles var han mindre av lärare och allmän filosof, mera av praktisk rådgivare och realpolitisk teoretiker. Kautilya verkade inom en hindusik etik, men han menade att den värdsliga lagen gick före den religiösa i vissa konkreta fall.
Arthaśāstra betyder ungefär "avhandling om styrelseform". Artha är ett av hinduismens fyra viktiga livsmål, målet att säkra sitt livsuppehåll och ta hand om sin familj. Arthaśāstra består av femton delar. Del 1,2 och 8 handlar om ekonomi. Del 2 och 4 handlar om brott och straff, övriga delar handlar om utrikespolitik och krig.
Hans ekonomiska överväganden innefattade riskanalys. En karavan rekommenderades lasta till tre fjärdedelar varor av lågt värde som gav en säker inkomst, medan högriskprodukterna skulle utgöra en mindre del av lasten. Det stämmer säkert med att karavaner måste haft till huvuduppgift att transportera varor mellan närbelägna orter, medan de dyrare varorna utgjorde den möjlighet till övervinst som motiverade att karavanvägarna drogs fram på diverse osäkra ställen. Motsvarande riskanalyser gjorde Kautilya av militära styrkor och hur de bör grupperas för att minska risker för förluster. (Referens: artiklar av Balbir S. Sihag).
Huvuddelen av Kautilyas tänkande var inriktat på hur en kung skulle agera för att maximera sin makt. Formulerat med Norths indelning av stater: målet var att organisera en övergång från en skör till stabil stat. Detta är en mycket svår övergång. Kautilyas förespråkade den starka personliga makten. Några tankar i stil med det grekiska antika "demokratiska" styrelsesättet hade han inte. Om han känt till det, hade han för övrigt dragit slutsatsen att stark kungamakt är överlägsen, eftersom Makedoniens kung Filippos II segrat över de grekiska statsstaterna år 338 fKr.
Inbyggt i Kautilyas tänkande var att den rättvisa kungen skulle expandera sitt rike för att skapa kontroll över den hinduiska världen. (Referens: se http://muse.jhu.edu/journals/journal_of_military_history/v067/67.1boesche.html
Följer man det tänkande leder det antingen till stabila imperier som Mauryariket med den berömde regenten Ashoka (273-232 fKr) och Guptariktet, eller så leder det till konstant krig, som mellan Pallava och Chalukya.
Utdrag ur texterna finns här: http://www.bharatadesam.com/literature/kautilya_arthashastra/arthashastra.php
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar